Äntligen vajar vår fina flagga i vinden.
En födelsedagspresent, som legat alldeles för länge i ett kuvert.
Nu var det dags!
Lagom till långledighetens start rullade den stora lastbilen in.
En 12 meter lång flaggstång tillsammans med många säckar betong.
Hmm, var ska den stå?
Jag hade sett ut det perfekta stället, men där står redan en pampig rosbuske, med många år på nacken.
Att flytta den var inget alternativ.
För att få en känsla av avstånd, ber man snällt maken flytta runt med en högt buren kratta...
Precis där ska den vara!!
Nu är det bara att gräva!
Till en flaggstång på 12 meter ska hålet vara 120 cm djupt och 40 cm brett.
Fyll på i botten med några småstenar.
Den fina matjorden som blev över fick flytta över till trädgårdslandet.
När mörkret sänkte sig var det dags att gjuta.
Blanda betong och vatten och blanda till en tjock gröt.
Sätt ner fundamentet, tänk på att flaggstången ska gå att fälla, så att vinkeln på fundamentets gångjärn blir rätt.
För att det ska bli rakt är det bra att använda ett vattenpass.
De efterföljande dagarna är det viktigt att vattna på betongen, annars är det risk att den spricker när den bränner.
Den stora dagen är inne!
Knopp i finaste "guld" och lina ska på plats.
Fixera flaggstången i sitt fäste. Det fungerar som ett gångjärn.
Samuel fick den stora äran att föreviga årtalet i betongen.
Klart!
Jag är så glad för min fina 35-års present, om än den kom upp några år försent!
Huset har fått ett riktigt smycke och vad är finare än vår vackra fana som vajar i vinden?
Kram Maria